HaHA!

Everything feels awesome!

Did someone slip me some uppers or something???

HahahahahhAHHAhaHhAH!

I’m on top of the woooorld!

HaHHHAHaHAHHaAHhaHaHaHAHhAh!

IT’S KEN! LISTEN!

Datdaraaadatdatdaradatadadanaaaraaa😀

Titta upp på skyn och ba sa till Gud “Tack”.

Nu måste vi dra, ja vi ses väl nån dag. Jag svär, livet blir bättre när man vet vart man ska. Det finns inget som jag ångrar.

Detta skrev jag precis som en liten inledning till serieboken jag ska trycka för att samla mina elevers kreationer:

 Work-shop-upplägget har varit detta:

Två uppvärmningsdagar med enkla skriv och rit-övningar samt material-genomgång. Eleverna har fått arbeta med proffsens pennor (wow wow wow, ballaballa, kick-ass-awesome!) och har då testat bland annat blåpenna, linjetuschning, skrafferingar och att hantera penselpennor. De har fått lära sig att mustiga bakgrunder och svärta fångar betraktarens öga och håller det kvar i bilden.

De sista tre work-shop-tillfällena har vi arbetat med självbiografiska serier tecknade på fint original-papper. 

Alla fick i uppgift att skriva ner tre saker de älskade, tre saker de hatade/ogillade och tre saker de var rädda för. Sedan var utmaningen att berätta om minst ett ord ur varje kategori i serieform.

 Serieform ja… Vad är det egentligen? Många av berättelserna i denna bok är helt unika i sitt formspråk och eleverna har verkligen överraskat mig.

Jag minns när Sina visade mig sin poetiska serie och hur jag faktiskt rös när jag läste den. Då visste jag ännu inte vilka kreationer 13-14-åringar var kapabla till att skapa när man ger dem lagom fria tyglar och en chans att göra sig hörda.

 ”Att berätta i seriform är ett sätt att förstå och bearbeta den egna verkligheten” står det på ett klistermärke i vårt klassrum.

 När Jasmina hade skrivit ”polisen” på sin ”Rädd för”-lapp blev jag undrande. Hon sa att hon inte visste hur hon skulle kunna förklara det i en serieruta så hon tänkte kanske ta ”rädd för spindlar” istället, men att det kändes samtidigt tråkigt.

Jag bad henne då berätta för mig vad det var som skrämde henne med polisen eftersom polisen i mina ögon alltid inneburit en befrielse från rädsla, en trygghet och ett skydd.

 Vad Jasmina berättade kan ni läsa i hennes serie som jag tycker är både stark och modig. En dag kan vi nog få se henne med eld i blicken stå på barrikaderna och göra sin röst hörd mot livets orättvisor.

 Låt dem aldrig tysta dig Jasse! Du kan gå hur långt som helst.

 Och nu ett sista ord till dig som ska till att läsa den här unika samlingen serier: Håll i dig min vän, för det här kan vara något av det vackraste du någonsin får uppleva i serieväg.

 

Trevlig läsning med andra ord!

2 thoughts on “HaHA!

  1. tack frida, det var verkligen kul att ha dig som lärare, du är den bästa jag har haft, du MÅSTE bli lärare elr något i den stilen för att jobba med ungdomar , du är riktigt sick frida SICK ! Du får ha de så bra friday😉

    • Jasmina. Skönt att du läste förordet här.
      Känns det okej att ditt namn är med så i boken?
      Jag tror att det kan vara inspirerande för andra elever att läsa om någon som vågar berätta om orättvisor och kränkande situationer.

      jo, för fan, jag tänker att jag ska bli så pass mycket lärare att jag så småningom åker runt och föreläser och inspirerar andra lärare att börja jobba på mitt sätt.
      Man ska vara lite sick! HaHhah, den ska jag använda när jag utbildar!

      Tänk att jag typ har en coaching/kurs med alla era ordinarie lärare och ba’ “Hör upp nu hörrni, här kommer guld-tipset: Man ska vara… SICK! Fattar ni?! SICK!!!” Jag stirrar på dem med förväntansfullt leende och uppspärrad blick.
      Och så deras miner! När de tittar på varandra lite förvirrat! Haha, priceless! ^_^

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s