Från ett minne i mitt sinne till en tuschad seriesida

Jag tänkte berätta lite om min arbetsprocess när jag gör den här serien.

Märk väl att jag sa “den här serien”, denna arbetsprocess är bara en av många som jag använt mig av och jag ska gå in lite närmre på andra varianter också så småningom.

Hur som helst, jag har en berättelse som skall framföras i serieform. Den skall berättas i kronologisk ordning och skall redogöra för min väg in i och bort från modellyrket. Jag väljer vilken sittuation jag ska teckna:

När jag står ensam på balkongen på kvällen, ser ett flygplan flyga över himlen och önskar att jag fick flyga bort från allt jobbigt.

Sedan tar jag fram mitt lilla A5-ritblock och en blyertspenna och ritar upp rutor. 6 rutor tycker jag är snyggt och det blir lagom lätt för ögat att vila i. Sedan ritar och skriver jag ruta för ruta. Inget förskrivet manus i ett word-dokument alltså, utan bara rit (mkt enkla teckningar, som ni kan se här under) och skriv direkt i rutorna alltså.  1998 bildmanus_skiss sid 2 och 3

 

Nu vet jag vad som ska tecknas i varje ruta och vad som ska skrivas i varje ruta. Då är det dags för tuschpapper och blåpenna. Blåpennan använder många serietecknare istället för blyerts eftersom man kan välja att ställa in scannern så att den blå färgen inte plockas upp när vi drar in bilden i datorn.  För just den här serien tycker jag att blåpennan är utmärkt, men den är verkligen inget måste. Jag har som tidigare nämnt arbetat med många olika metoder där blåpennan inte alls varit med i processen.

Ja, hur som helst, jag drar upp lätta luftigt skissade rutor och börjar mitt tecknande. Jag tar en ruta i taget och ritar upp var textblocken/pratbubblorna ska vara, var rummets linjer går och var figurerna är placerade. Så skriver jag in texten i textblock och bubblor. Ungefär här börjar sidan få ett eget liv och det händer inte alltför sällan att jag förstår att jag måste teckna på ett annat sätt än hur jag på a-5-skissen hade planerat. I det här exemplet blev det 2 sidor av en skiss och direkt här under ser ni sid 2 av 2 i blåpenna. När rutor och text är på plats ritar jag lite tydligare ansikten och ögon, med rätt minspel och blicken i rätt riktning fortfarande med blåpenna!

1998 sid 3 Endast blåpenna 

Åh, hurra hurra hurra för NU får jag ta fram mina tuschpennor! Jag börjar att tuscha serierutornas linjer. Till dem använder jag en Faber-Castell, Ecco Pigment strlk 0.6 och världens bästa linjal. Den är fantastisk, värsta high-tech-linjalen med ngn sorts rullmekanism som gör att man kan föra den upp och ner för pappret utan att den glider ur läge. Ja det är knepigt att förklara…jag får nog lov att fotografera den till nästa blogginlägg och visa istället.🙂

Sedan tecknar jag upp figurer, objekt och rummets linjer med en Edding 1880 drawliner strlk 0.1. Men, som ni ser i exemplet här nedan så händer det att jag blir osäker på om jag verkligen känner mig nöjd med hur en ruta är tecknad och avvaktar med att tuscha blåpennan i den rutan.

Nästa steg på denna sida blev detaljerna i köket i bakgrunden på ruta 1. Där inne sitter ju Ninas lillasyster kvar vid köksbordet och på bordet står det lite tallrikar glas och bestick. Jag greppar nu min Marvy Uchida Medallion Drawing pen strlk 0.05. Nu snackar vi minispets! Pluttar dit alla små detaljer och skuggar/skrafferar där jag tycker det passar. Men detta är bara första skrafferings/skuggfasen. Jag kommer att gå över originalet fler ggr och i slutändan ska det förhoppningsvis vara ungeför 50% svärta i bilden.

Ja i alla fall, detaljerna i en av rutorna är alltså ritade med 0,05-pennan och nu suktar fingrarna efter min nyfunne och allra käraste vän: Faber-Castell Pitt artist pen strlk B. Det är en mjuk penselaktig penna som är störtskön att tuscha med. Jag börjar med Ninas hår i alla rutorna.

Det är alltså inte att arbeta igenom ruta för ruta som gäller för mig, utan ett ständigt fram och tillbaka och upp och ner hela tiden mellan olika delar av pappret. Detta håller mig pigg i huvudet så att jag har ständig  kontroll över hela sidans balans. Jag undviker då att fastna för mycket i en enda ruta som sedan kanske blir för “tung” eller för “lätt” för att matcha resten av rutorna så samma sida.

Jag växlar penna igen då jag ska skraffera husväggen utanför balkongen,  till detta passar 0,1-an bäst . Men återigen, detta är bara första omgången, det kan mycket väl hända att den där husväggen blir helt svart sedan på det färdiga originalet.

1998 sid 3 halvtuschad

Jag lägger upp den här sidan när den är färdig (imorgon?) också så ni får se slutresultatet och kan jämföra det snygga originalet med den första fula bild-manus-skissen.😉

Nu kan jag allt höra Julie Doucets kloka ord eka i bakhuvudet på mig.

“It is very important to have discipline, Frida. Work hard and draw draw draw!” 

Yes, I shall, Julie! Draw draw draw! ^_^  Åh, hörrni, Draw, det rimmar ju på Hurra!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s